Är så trött på att alla bara försvinner!
Som legenderna säger " tårar rinner, hoppet försvinner"..
Eller som Fonky Fresh säger "mina tårar blir till blod"..
Kan inte ens förstå, och jag vill inte ens försöka att förstå!
Känns som om du bara är en i mängden, sorry men jag känner nästan
ingenting längre.. Vad fan är det för fel, ska man ens behöva ta döden som en
självklarhet!? Det är helt sjukt.. Känns som en vana :S..

♥

Du var omtyckt av många! R.I.P